Flera föräldrar har uttryckt sin oro på NP:s insändarsida för hur barn med adhd och andra neuropsykiatriska funktionshinder bemöts i skolan. 1994 infördes en ny läroplan då skolans direktiv om hur undervisningen ska gå till ersattes med en beskrivning av vilka resultat och mål som ska uppnås. Studier har visat att de som förlorade mest på detta var de svagare eleverna. Fortfarande finns det stora brister när det gäller att ge stöd till de elever som har störst behov av insatser, enligt Skolverket.
Enligt Marie Lööf är en av skolans stora utmaningar att hitta rätt hjälp för varje elev att nå målen.

– När det gäller barn med adhd finns det inte bara en modell att luta sig mot, det finns inget facit eller några generella lösningar. Det tar tid att upptäcka vilket stöd som är bäst för varje enskild individ. Vi har blivit bättre på att upptäcka den här typen av problematik. Vi lär oss också genom nya forskningsresultat, kompetensutveckling och mer handledning.
– Alla barn har rätt till undervisning enligt skollagen. Det är självklart att inget barn ska behöva sitta i korridoren, säger Marie Lööf.
Är det här en budgetfråga?
– Budgeten för i år är inte tagen ännu. Men vi får många miljoner till skolan och vi ska se till att vi använder dem rätt.