Eva Kristiansson är svensklärare i årskurserna 7-9 på Vanstaskolan i Ösmo. Förutom svenska undervisar hon i svensk-engelska för dem som inte läser ett B-språk.
– I svensk-engelskan har jag kommit i kontakt med många elever som behöver extra hjälp. När jag gick lärarhögskolan på 1980-talet fanns ingenting om funktionshinder som adhd eller dyslexi inom utbildningen. Då skulle alla elever stöpas i samma form. Jag har hela tiden känt att jag har haft svårt att hjälpa elever med den här typen
av funktionshinder. Jag har fått pröva mig fram, vilket tar tid, säger hon.
Barn med adhd har ofta problem med att vara uppmärksamma
och att fokusera på sina uppgifter. Eva Kristiansson upplever att hon har haft svårt att nå fram till dessa elever eftersom hon inte har vetat hur hon ska bete sig. När eleven inte har gjort som hon har sagt har hon blivit stressad och provocerad vilket har lett till konflikter i klassrummet. Till ingen nytta.

Eva Kristiansson har kunnat gå sin specialpedagogutbildning tack vare lärarlyftet som är en utbildningssatsning som ska fortbilda 30 000
svenska lärare. Lärare som deltar i utbildningen är garanterade
80 procent av lönen. Eva Kristiansson ansökte och läser nu en specialpedagogutbildning på 30 poäng vid Uppsala universitet. Det
motsvarar en tredjedel av en specialpedagogexamen. I maj är hon klar.
– Jag har lärt mig jättemycket om just förhållningssätt i klassrummet, hur man bemöter eleverna, om kartläggning av särskilda stödbehov
och samtalsmetodik. I år har vi studerat adhd, säger hon.
När Eva började som lärare var skolans metod att separera elever med ”svagheter” från klassen. Så är det inte längre, säger hon.

– Det är jätteviktigt att alla elever deltar i undervisningen utifrån sina förutsättningar. Men det kan vara svårt att som ensam lärare få med 25 elever i undervisningen där två är dyslektiker och ytterligare ett par har koncentrationssvårigheter. Det är så det kan se ut i klassrummet.
Numera finns mycket teknik som underlättar inlärningen. Men det räcker inte, fortsätter hon. Man måste veta hur man ska jobba med
eleverna.
– För elever med adhd är det viktigt med tydliga instruktioner och att sätta upp delmål. Det måste man vara medveten om.
Eva Kristiansson är övertygad om att ju tidigare man fångar upp elever med neuropsykiatriska funktionshinder, desto större är chansen att kunna hjälpa dem. Det är inte ovanligt att elever som känner ett ständigt misslyckande har skyhög frånvaro från skolan.
– Det är väl sent att sätta in hjälpen när eleven börjar skolka och blir fast i hemmasittandet.