– När det luktar från raffinaderiet är det oftast svavelväte, förklarar Maria Fröberg, som är raffinaderiets säkerhets-, hälso- och miljöchef.
– Svavelväte luktar som ruttna ägg, och svavelväte bildas i vår process när vi avsvavlar råoljan. Vi återvinner normalt 99 procent av svavelvätet, och resten bränner vi i vår fackla.
Men ibland kan förbränningen av svavelväte bli ofullständig, vilket gör att svavelväte släpps ut i luften genom raffinaderiets flamma. Då kan man känna en lukt av ruttna ägg.
Det kan ske när anläggningen dras i gång efter att den har varit nedstängd. Den situationen hade man på raffinaderiet i förra veckan, när processerna tillfälligt hade släckts ned efter driftstörningen den 22 februari.

Ett annat ämne, som retar slemhinnorna och som kan härstamma från raffinaderiet, är svaveldioxid som släpps ut i luften från anläggningen, berättar Maria Fröberg.
– Svaveldioxidlukten kan ge en metallsmak i munnen och den kan irritera luftvägarna, men den känner man inte av utanför raffinaderiets område, säger hon.
Är dessa två ämnen farliga?
– De är inte farliga i de här halterna och på det här avståndet. Vi kan få farliga koncentrationer på vårt eget område men vi har rutiner för att hantera det, svarar Maria Fröberg.
Raffinaderiets utsläpp regleras i anläggningens verksamhetstillstånd och raffinaderiets drift övervakas av länsstyrelsen.
Utsläppen rapporterar Nynas till länsstyrelsen i sina tertialrapporter. Utöver detta får länsstyrelsen separat information om avvikelserna. Så har skett efter driftstörningen den 22 februari. Raffinaderiet utreder för närvarande orsakerna till driftstörningen.
När den inträffade kunde man i Nynäshamns tätort se höga lågor slå upp ur raffinaderiets skorsten. Det har NP skrivit om.
Driftstörningen utgjorde dock inte någon fara för människorna eller miljön, enligt Nynas. Den enda påverkan var lukten som uppstod i samband med att anläggningen åter drogs i gång.

Raffinaderiet uppmanar dem som känner lukt att höra av sig.
– Då har vi en möjlighet att komma ut på plats, helst tillsammans med den som har kontaktat oss, för att se om det är vi som har orsakat lukten. Ibland får vi vetskap om luktproblem så sent att lukten är borta och då är det inte lätt att få reda på hur det luktade, säger Maria Fröberg.
Men man bör komma i håg att det också finns många andra luktkällor i Nynäshamns tätort, tillägger hon. Sådana kan vara reningsverket, långtradare på vägarna, öppna spisar eller vedeldade pannor i villor i tätorten och färjor i Nynäshamns hamn.
– Också vinden kan ge konstiga effekter, eftersom det kan blåsa i olika riktningar i olika luftskikt, säger Maria Fröberg.
– Det kan göra det svårt att veta var en lukt kommer ifrån. Det behöver inte alltid vara vi som luktar.