Cirka 150 ungdomar spenderar sin tid på samma ställe som jag, ungdomar som vill borra in sitt ansikte i den gosiga pälsen, göra utrustningen fin eller bara borsta på sin favorithäst.

Jag skriver om min ridklubb. En plats där jag har växt upp, en plats där jag har gråtit av både glädje och sorg, en plats där jag både har skrikit och slagit ner saker, och en plats där jag träffat vänner för livet.

Men det är också en plats som ignoreras av kommunen, till skillnad från Kvarnängen som har fått mest uppmärksamhet i vår kommun.

Våra föräldrar får själva lösa situationer och betala det mesta för att ridklubben ska kunna gå ihop. Saker som att laga ridhustaket, göra om spolplattan, laga dörrar och fixa egna ridvägar.

Kvarnängen har slingan som går runt hela IP men nej, vi får inte rida där. Vad jag har hört kommer det snart att bli bredare slinga och vi kommer att kunna rida där, men när kommer det hända? 2030?

Jag tycker att kommunen borde våga satsa även på ridskolan. Fotboll, innebandy och ishockey får så mycket mer stöd än vad vi i ridsporten får. Nacka kommun funderar på att införa en ridcheck för att stödja ridning som fritidsintresse, borde inte Nynäshamns kommun göra detsamma?

Mitt favoritställe kommer alltid att vara stallet. När jag blir 100 år kommer det att vara den plats där jag har lagt ner mest tid i mitt liv. Det är ett ställe som många bara springer förbi och inte lägger märke till. Men för andra är det ett ställe som man aldrig kommer att glömma.